Theee Weeekeeend.

Stugan i degeberga i helgen, vilket äventyr. Det började efter jag gick av bussen. Jag skulle ju gå ut till stugan, och det är en bit ut dit. Jag visste inte hur långt men hade mina aningar. Det var lugnt först ju, jag gick 2-3 kilometer på trottar med lyktstolpar o körande bilar. När jag svängde av vägen för att fortsätta mot mitt mål så tar lyktstolparna slut.
Det blir mörkt. Detta är omkring 10 på kvällen. Det är nattsvart, verkligen! Och träden börjar komma närmre o närmre vägen.   Tillslut är där träd vart jag är tittar, förutom på den smala grusvägen jag vandrar på.

Med mobilens lampa i ena handen, och en riktig ( fast trasig ) ficklampa i andra handen vandrade jag kilometer efter kilometer.  jag va ärligt livrädd att nåt skulle springa ut på vägen. rådjur, hare eller vildsvin, vad som! haha jag hade hoppat högt kan jag säga! det knastrade lite i grenar uppe i träden, läskigt! :D men det var en utmaning och en rolig sådan. gick o prata med mig själv för att hålla modet och vandrarglöden uppe. sen efter 1h ringde mamma, det va bra =D haha! kom iaf fram till stugan i lugn o ro. sen hände massa annat jag inte orkar skriva nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0